Passionsblomma, Passiflora incarnata

Passionsblomma som läkeväxt förekommer med ett antal växtnamn och ett antal botaniska namn.

Olika variationer i den örtmedicinska litteraturen förekommer, med främst Passiflora incarnata L. (läkepassionsblomma, Purple passionflower) och Passiflora edulis Sims (passionsblomma, eller passionsfrukt (Artfakta).

Båda arterna har sedan 1843 växelvis rapporterats som separata växter, växelvis som synonymer. Det har lett till förvirring och ofullständiga och motsägelsefulla farmakologiska rapporter.

En studie som redovisades 2001 beskrev parametrar som visar att P. incarnata och P. edulis är distinkt olika.

De båda växterna uppvisar liknande farmakologiska egenskaper och aktiviteter.

Passiflora-släktet består av femhundraåttio arter och över fyrahundra hybrider.

Egenskaper

Generellt lugnande i det centrala nervsystemet, motverkar ångest, kramplösande, sänker blodtrycket (kärlutvidgande), antiinflammatorisk, smärtstillande, svampdödande, hypnotisk, narkotisk och reglerar sköldkörteln.

Användning

  • Ren växtdrog: 0,5–2 gram, två till fyra gånger dagligen. Generell användning: upp till 8 gram dagligen. Infusion: häll en mugg hett vatten över en tesked växt (cirka 2–2,5 gram). Låt dra i tio till femton minuter. Drick två eller tre muggar under dagtid och en mugg trettio minuter innan sängdags. OBS! Kvällsdosering kan ökas vid sömnbesvär. En tesked = cirka 2 gram.
  • Sköljning vid hemorrojder: lägg 20 gram växt i 200 milliliter sjudande vatten. Låt kallna.

Läs mer om passionsblomma: om aktiva substanser, terapeutiska indikationer, noteringar, varningar, graviditet och amning med mera i boken Örter för Livet – Åttio läkande växter för kropp och själ.