Växt- och läkemedelsinteraktioner

Image by Freepik

En interaktion innebär att två substanser påverkar varandras effekt.

Vad är en växt- och läkemedelsinteraktion?

Läkemedel och många växter har en tydlig effekt på kroppen. Det finns en möjlighet för interaktioner mellan dem, speciellt om du intar dem samtidigt.

En växt- och läkemedelsinteraktion innebär att faktorer som absorption, distribution, ämnesomsättning eller utsöndring hos ett medel förändras av ett annat medel, eller att molekylära, biokemiska eller fysiologiska aktiviteter hos en eller flera substanser förändras.

Förutsättningar för interaktioner mellan växter och läkemedel

• Ört- och fytomediciner är till skillnad från konventionella läkemedel sammansatta av ett komplex av biologiskt aktiva komponenter. Därför är det mer sannolikt med möjliga interaktioner mellan växter och läkemedel än mellan läkemedel och läkemedel.
• Nivån av interaktion är relaterad till mekanismen av aktivitet hos olika växtmetaboliter. Många läkemedel och fytomediciner påverkar mer än ett mål (receptorer på celler, enzymer med flera).
• Interaktioner mellan läkeväxter och läkemedel kan göra att effekter och aktiviteter förstärks, försvagas, försenas och förändras. Det kan orsaka förändringar i läkemedelshalter och aktiviteter och leda till terapeutiska misslyckanden eller biverkningar (ibland toxicitet). En interaktion kan också vara till fördel och förbättra terapin.

Två grundläggande typer av växt- och läkemedelsinteraktioner

1) Farmakokinetiska interaktioner

När absorption, distribution, ämnesomsättning eller utsöndring förändras

Farmakokinetiska interaktioner uppstår när absorption, distribution, ämnesomsättning eller utsöndring hos ett medel förändras av ett annat medel.

De här interaktionerna leder ofta till förändringar i läkemedelskoncentrationer i blodet.

Utsöndringsnivån handlar om aktiviteter i bland annat lever och njurar. En viktig del gäller njurarnas utsöndring av substanser.

Exempelvis kan vissa växter öka hastigheten hos njurarnas förmåga att filtrera ut vissa substanser men stimulerar inte utsöndringen av andra substanser.

Andra örter är direkt irriterande och ett fåtal växter är skadliga.

Två kända växter som kan påverka absorption, distribution, ämnesomsättning eller utsöndring är Ginkgo biloba (med aktiva ginkolider) och äkta johannesört (H. perforatum).

2) Farmakodynamiska interaktioner

När molekylära, biokemiska eller fysiologiska aktiviteter förändras

Farmakodynamiska interaktioner handlar om substanser som tävlar vid cellreceptorer och enzymer, postreceptoreffekter, effekter på system eller organ och kemiska interaktioner.

Interaktionerna innebär att aktiviteter hos ett ämne förändras i och med närvaron av ett annat ämne. Det orsakar förändringar i farmakologiska effekter och responser.

Ibland tävlar läkemedlet och de biologiskt aktiva växtmetaboliterna om en specifik cellreceptor eller ett specifikt enzym. Ibland är reaktionen mer indirekt och involverar störningar av fysiska mekanismer.

Läkeväxter kan också påverka andra ämnen i kroppen som är involverade i omsättningen av läkemedel, till exempel kalcium, magnesium och kalium.

En farmakodynamisk interaktion kan vara additiv, synergistisk eller förstärkande (eller en kombination av flera), eller antagonistisk och hämmande.

Additiv, synergistisk eller förstärkande interaktion

När två medel med samma eller liknande farmakologiska effekt ges tillsammans kan effekterna vara additiva (effekter ”plussas på”) eller till och med förstärkande (effekter ökar X gånger).

Ett exempel är brännässla (U. dioica), afrikansk lagerhägg (Prunus africana) och sågpalmetto (Serenoa repens) tillsammans med finasterid, en specifik kompetitiv hämmare av det enzymet typ-II-5α-reduktas som används för behandling och kontroll av benign prostatahyperplasi (BPH).

Och äkta johannesört som kan öka de antidepressiva egenskaperna hos läkemedel mot depression.

Vissa örter kan förstärka den blodförtunnande aktiviteten hos warfarin genom att tävla om samma vitamin K-epoxidreduktasmål.

Antagonistisk och hämmande interaktion

När två medel med motsatt farmakologiska effekt ges tillsammans kan effekterna bromsa och hämma varandra.

Till exempel kan maskros reducera läkemedelseffekten hos viss typ av antibiotika: experiment visade att när läkeväxten och läkemedlet intogs samtidigt reducerades absorptionen av läkemedlet.

När Aspilia africana ges tillsammans med artemisinin (i sommarmalört, Artemisia annua) eller klorokin mot malaria kan Aspilia hämma effekterna.

Ett annat exempel: teoretiskt kan alla örter som innehåller K-vitamin i tillräckligt hög koncentration kan hämma den blodförtunnande effekten hos warfarin.

Farmakogenetik, farmakogenomik

Ett annat viktigt område handlar om hur våra gener påverkar hur vår kropp reagerar på läkemedelssubstanser och metaboliter i läkeväxter.

Ett aktivt forskningsområde studerar genetisk polymorfism och variationer och avvikelser i specifika positioner i vårt DNA.

En variation kan vara utan effekt medan andra avvikelser får konsekvenser för hur kroppen kommer att reagera under vissa förutsättningar.

Genetisk polymorfism kan bland annat påverka vår sårbarhet för vissa tillstånd eller läkemedelsmetabolism.

Ofta komplexa interaktioner

Mekanismerna vid interaktioner är komplexa och olikformade.

Hur mycket läkeväxter och deras komponenter kan och kanske kommer att påverka metabolismen av ett läkemedel är ofta oförutsägbart.

• Läkeväxter kan påverka upptag, nedbrytning, utsöndring och plasmakoncentration av läkemedel.
• Läkeväxter kan påverka andra ämnen i kroppen som är involverade i omsättningen av läkemedel, till exempel kalcium, magnesium och kalium.
• Och omvänt: intag av läkemedel kan påverka om och hur en läkeväxt fungerar.

Det saknas ofta kunskap och erfarenhet om hur läkeväxter och läkemedel arbetar ihop.

Det är också svårt eller omöjligt att följa upp alla hundratals eller tusentals potentiella interaktioner mellan komplexa läkeväxter innehållande flera bioaktiva sekundärmetaboliter och läkemedel i en biokemiskt och genetiskt unik människa.

Viktiga områden för växt- och läkemedelsinteraktioner

• Förstärker effekten av läkemedel som påverkar hjärt-kärlsystemet (som hjärtglykosider).
• Modifierar effekter hos antikoagulantia. Till exempel ingefära (Z. officinale), ginseng (Panax ginseng), blålusern (Medicago sativa), gingko biloba och kamomill (M. chamomilla) kan förstärka den blodförtunnande effekten hos warfarin.
• Modifierar (ofta sänker) blodsockerhalten i blodet. Gymnema (Gymnema sylvestre), bittergurka (Momordica charantia) och mariatistel (S. marianum) är tre exempel.
• Förstärker effekten av lugnande eller hypnotiska läkemedel (bland annat grapefrukt).
• Motverkar effekter hos läkemedel för matsmältningssystemet (magsyrahämmande läkemedel med flera). Vissa konventionella läkemedel är magsyrahämmande. Vissa läkeväxter stimulerar produktionen av magsafter och strävar efter att öka saltsyrahalten i magsäcken.
• Motverkar effekter hos läkemedel som hämmar immunsystemet. Vissa läkeväxter stimulerar immunförsvarets aktiviteter. (som Echinacea-arter).
• Andra viktiga områden är njurar och lever, och då speciellt för personer med nedsatt njurfunktion och leversjukdomar.

Kvaliteten hos ört- och växtbaserade medel

Plantor, råvaror och örtprodukter med en viss växt från olika leverantörer kan innehålla olika halter av aktiva metaboliter och därför tillföra olika grader av aktiviteter.

Växtplats, kemotyp, jordmån och hur råvaror behandlas med mera kommer att påverka innehållet.

Ett antal faktorer kommer att påverka egenskaper hos växternas aktiva komponenter, som fettlöslighet, biotillgänglighet, absorption, distribution och utsöndring. Det i sin tur skapar förutsättningar för möjliga interaktioner.

Kvalitetskontroll och laboratorieanalyser är viktigt för att förstå innehållet hos en växtbaserad preparation.

Var uppmärksam

Hur viktig en interaktion är i verkligheten kommer att variera – från väl tolererad till moderat eller allvarlig biverkning eller till och med livshotande.

Risken kan vara som störst i samband med läkemedel med ett smalt terapeutiskt index.

Exempel inkluderar

• warfarin (antikoagulantia)
• ciklosporin (immunhämmande medel)
• digoxin (hjärtglykosider)
• många läkemedel mot HIV
• teofyllin (medel vid obstruktiva lungsjukdomar)
• fenytoin (antiepileptika).

De här medlen kan bli toxiska eller ineffektiva bara genom små förändringar i deras blodkoncentrationer.

Var också försiktig

• Vid nedsatt hjärt-, lever- eller njurfunktion.
• Med äldre (speciellt de som äter fler än ett läkemedel).
• Med gravida kvinnor.
• Med de som fått ett nytt organ.
• Med patienter som tagit laxerande örter eller kaliumsparande vätskedrivande läkemedel (diuretika) under lång tid.
• Blodtryckssänkande läkemedel och diabetesläkemedel behöver övervakas extra noga. Örter kan göra dem mer eller mindre effektiva. Vid samtidig användning kan läkemedelsdoser behöva justeras.
• Undvik örter ungefär en vecka före kirurgi (med några undantag).

Osäker extrapolering

Information om många interaktioner bygger på resultat av studier på isolerade växtsubstanser och deras effekter på möss, råttor och kaniner eller på celler och vävnadsprov. Dessutom utfördes vissa av studierna innan isoenzymsystemet CYP450 identifierades. CYP450 ansvarar för metabolismen av många läkemedel.

Laboratorieexperiment berättar inte nödvändigtvis vad som kommer att ske i den levande människan.

Det skulle vara av mycket större värde att utvärdera interaktioner mellan läkemedel och växter med hjälp av friska individer än att extrapolera information från laboratorieexperiment.

Tänk på

• Viktiga läkemedel ska tas vid separata tidpunkter (minst en timme mellan, helst mer) från örter och mat för att reducera risken för kemiska eller farmakokinetiska interaktioner.
• Interaktioner kan vara dosrelaterade.
• Många studier som gjorts på metabolismen av kroppsfrämmande ämnen har bara fokuserat på de vanligaste växterna som konsumeras som livsmedel eller läkemedel.
• Det finns mycket felinformation gällande interaktioner mellan läkeväxter och läkemedel.
• Förmodligen sker en underrapportering när det gäller biverkningar och möjliga interaktioner. Det på grund av att interaktioner vanligen är svåra att upptäcka och att man inte letar på rätt ställe eller inte fokuserar på orsakerna till symptomen i tillräckligt hög grad.

OBS! I länder och läkekulturer där specialister på växtbaserad medicin samarbetar med konventionell medicin är det vanligt att en växtdrog med lägre risk för interaktioner används men att personens status övervakas regelbundet.

När risken är medelhög eller högre bör man inte använda växten på egen hand.