Vitpil, Salix alba
Salix-släktet inkluderar upp till femhundra arter och synonymer. Det finns också över tvåhundra hybrider. Salix alba L. är den mest omskrivna läkeväxten. Andra Salix-arter i örtmedicinen:
- Salix daphnoides Vill. (daggvide).
- Salix × fragilis L. (knäckepil).
- Salix purpurea L. (rödvide).
Egenskaper
Antiinflammatorisk, smärtstillande, reducerar, förebygger och motverkar feber, antireumatisk, sammandragande, matsmältningstonikum, antiseptisk, motverkar sammanklumpning av blodplättarna, reducerar hetta, svetthämmande och bitter.
Salicylsyra är en farmakologiskt aktiv komponenent som bildas i kroppen i samband med intaget. Först spjälkas fenolglykosiden salicin till salicylalkohol och sedan till glukos och salicylsyra. Effektiviteten hos vitpil är beroende av andelen salicin och i vilken grad den kan spjälkas.
De komponenter som har salicylsyra som bas kallas salicylater. Salicylater varierar i olika arter: en halv procent i S. alba, en till tio procent i S. x fragilis och tre till nio procent i S. purpurea.
Den totala effekten från vitpil blir starkare med extrakt från hela växten jämfört med en enda isolerad komponent.
Användning
- Torkad bark: 1–3 gram, tre till fem gånger dagligen. Dekokt: en till två teskedar finskuren eller pulvriserad bark till en mugg kallt vatten. Koka fem minuter. Drick en mugg tre till fem gånger dagligen. En tesked = cirka 1,5 gram.
- Matsmältningsproblem: bladen kan användas i infusion efter måltid.
